Det var kanske bara en tidsfråga innan Stephen Colbert – presidentkandidat, Amerikansk nationalklenod, tv-ikon – blev för stor för The Reports tjugotvåminutersformat.
Julspecialen A Colbert Christmas: The Greatest Gift Of All har väldigt lite med den vanliga Colbertska politiska satiren att göra. Istället är det en ganska klassisk (men smart och bitvis väldigt rolig) humormusikal. Och gästspelen från Toby Keith och John Legend hade känts som omedelbara Youtube-klassiker – om bara Comedy Central hade släppt sitt material till Youtube. Nog för att de är generösa med klipp på sin egen hemsida, men Youtube är ändå Youtube. Det är där den stora publiken finns.
A Colbert Christmas visar vilken crossover-potential Stephen Colbert har; om han ska kunna förverkliga den kan inte Comedy Central hålla honom instängd i sitt eget lilla hörn av humorvärlden och webben.
Som det är kan jag bara bjuda på ett litet smakprov. Hela julspecialen finns att tillgå via de sedvanliga kanalerna.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=pwV42S5JNvU]
2 kommentarer
Jag blev faktiskt besviken av julspecialen. Två tredjedelar av njutningen med Colbert är ju hur han alltid håller sig strängt inom den där ultra-arroganta republikanska pundit-karaktären. Den här plötsliga trivsamheten, även om den var skruvad, retade jag mig mest på.
Med det sagt har Colbert varit briljant den senaste tiden. Känns som att han är den enda som verkligen gynnas av talkshowhumorns Obama-backlash.
Jag gillar mys-Colbert också. Visst är den pundit-satiren en del av hans storhet, men Colbert-karaktären får mig framför allt att tänka på nåt som Will Ferrell har sagt om att han gillar att driva med omotiverat självförtroende. Just det gör Stephen Colbert så bra att han funkar även utanför Report-formatet, tycker jag.
Operation Humble Kanye blev en framgång, för övrigt: http://www.dailypress.com/features/dp-tkt_colbertwest_1205dec05,0,1491444.story.
Kanye svarade med att tweeta “Who the fuck is Stephen Colbert?”